I DET FRIA

Distans: Haparanda - Vilodag nr 2

Sträcka: 0 km

 

Inte för att vara sån va men Haparanda är en riktigt gudsförgäten håla. Det är liksom ett ställe man gärna passerar. Vi har försökt hitta en restaurang tills på fredag kväll då Cindy och Mattias kommer upp hit. 

 

Vi har googlat och frågat folk på stan. Det är nästan så att folk skäms för att säga att det inte finns någon restaurang värd namnet mer än Stadshotellet. En kvinna vi pratade med sa att det finns ju några pizzerior och en restaurang som heter Ponde. Dom skulle visst ha bra mat hade hon hört men hon var ändå skeptisk. Klientelet på Ponde var väl inte Haparandas flashigaste direkt. 

 

Vi går i alla fall in på Ponde för att kolla läget. Sommarmenyn består av tre rätter. En hamburgare, en pasta och en ceasarsallad. Eventuellt gick det att göra salladen vegetarisk. I övrigt verkade alkoholkonsumtion stå i centrum på det här stället. Vi tackade och gick. 

 

På finska sidan i Tornio hittade vi ett bättre alternativ med lite mer på menyn. Närmare vår camping dessutom. Så det får det bli. 

 

Jag har även lyckats få kalufsen trimmad. Inte det lättaste. På den fjärde frisörsalongen vi frågade sa hon att hon kunde klämma in mig mellan två andra kunder eftersom jag bara skulle raka av allt. I övrigt var det fullbokat ända till nästa vecka. Jag trodde inte det skulle vara ett problem att hitta en ledig frisör i Haparanda men tydligen är folk här måna om barret. 

 

 

Så, vilka skavanker har en gammal långpaddlare dragit på sig då? 

 

- Jag har fått så många blåsor i händerna att jag tappade räkningen. Framförallt i början. Nu är dom dock härdade men lite torra. Ringblomssalvan går varm några dagar till. 

 

- Fötterna har blivit alldeles svampiga av att ha blöta neoprenskor på sig 8 timmar om dagen. Men det är redan bättre. 

 

- Hälarna har tappat känseln på en viss punkt på utsidan. Det skedde efter cirka en månad. Mot slutet började samma punkt även göra väldigt ont när jag satt i kajaken och stödde på samma ställe på fötterna hela tiden. Jag fick vaddera med allt jag kunde komma på. Det resulterade i att fötterna somnade eftersom dom kom upp en bit och vinkeln i höften blev annorlunda. Det gick att härda ut. Känseln i hälarna får jag nog vänta på ett tag till. 

 

- Ryggen har jag haft problem med sedan 15 års ålder. Det brukar vara under kontroll med lite träning, stretching och ett naprapatbesök då och då. Ibland får jag ryggskott vilket skedde på Skånes östkust. Det var mer så att jag undrade när och inte om det skulle komma. Det var några jobbiga och smärtsamma dagar. Men det blev bättre också och har sedan hållit sig på rimliga nivåer. 

 

- Nackspärr fick jag i Sikhjälma strax innan Gävle. Den har hållit i sig sedan dess. Mot slutet var det rätt jobbigt. Svårt att titta bakåt och jag fick vrida långsamt på huvudet. Men nu när jag slutat paddla och börjat promenera istället börjar det lösa sig. Fortfarande segt men jag tror det blir bra om någon vecka. 

 

- Höfterna är stela som aldrig förr. Vi har ändå kört en del rörlighetsövningar nästan varje dag men det är såklart inte tillräckligt för att väga upp för alla timmar i kajakerna. 

 

- Axlarna och nyckelbenen har varit rätt stela också trots rörlighetsövningar. 

 

Det värsta har ändå varit hälarna eftersom det pågick så länge och bara blev värre och värre. 

 

Micke har främst haft ena baksida lår som gjort riktigt ont när han suttit i kajaken. Inga problem när han står och går men stora problem när han sitter i kajaken. Det har han löst med smärtstillande och antiinflammatoriska efter samråd med läkare. Han har även stöttat upp under låret med en vattensäck och en bit liggunderlag. Mot slutet började andra benet strula på samma sätt eftersom det fick göra hela jobbet och han dessutom satt snett på liggunderlaget.

 

Han har även haft ont i ryggen ett par dagar och varit stel i axlar och nyckelben sedan start i princip. 

 

Som tur var kom målet innan någon av oss var tvungen att kasta in handduken och åka hem. Men Micke sa vid ett tillfälle att om väderprognosen hade visat mer nordlig vind kommande dagar så hade han gett upp p.g.a. benet som inte gillade just den riktningen. Som tur var hade vi medvind några dagar då. 

 

Glamoröst värre helt enkelt. 

 

Dagens hälsning till Cindy: Tyvärr så är tältplatsen jag paxat till dig upptagen av Ole-Pekka-Mads Svensson. Han är en norsk finne med dansk brytning från Bromölla. Han hälsade att det finns plats nere vid kärret i skuggan bakom all sly. Jag försökte opponera mig men den blicken asså 😨 Så vi syns hos myggen. Jag kliar din rygg om du kliar min. 

 

Dagens bästa: Bastu med gubbarna. Finska bastugubbar asså, vilket släkte :-)