DAG 179: BUG SPRAY
Plats: Gili Air
Väder: Moln och regn
Temperatur: Varmt
Vi ligger båda sovandes under i lakanet i sängen när jag vaknar av att det kittlar lite på ena låret. Kliar lite lugnt där det kittlade men flyger sedan upp ur sängen när något börjar krypa på min arm. Skriker vilt till Jonathan att "DET ÄR NÅGOT I SÄNGEN!!!" samtidigt som jag fumlar efter lampknappen. Belysningen är halvdan men vi ser den. Den äckliga jäkla kackerlackan som precis kröp på mig och nu försöker gömma sig i ett veck på vårt lakan. Jonathan som redan igår fick flera tillfällen att öva tvåhandsfattning med tofflan tar nu upp kampen. Efter en liten stund och med starka hejarop från mig är den tillslut besegrad. Skönt, men jag känner samtidigt otroligt mycket äckel. Nu är det andra natten jag har haft en kackerlacka på mig. Tar en titt på klockan som visar 03.50. Finns inte en chans att någon av oss kan sova vidare nu. Äcklade och trötta men samtidigt uppe i varv lägger vi oss åter i sängen, men nu med alla lampor tända. Här ligger vi kvar tills solen går upp kl 05.50. Då tar vi på oss kläderna och går en morgonpromenad runt hela ön.

När vi vaknade till liv igen insåg vi att all ström försvunnit. Lika bra att gå upp. Vid 11-tiden promenerar vi iväg till Pachamama. Här äter jag en andra frukost med lite fruktsallad och Jonathan rött ris med tempeh och grönsaker. Min mage har inte mått så bra sedan vi kom hit till Gili Air så efter maten bär det av raka vägen hemåt.
Hotellets personal sa att de städat rummet och kört bug spray. Men det första jag ser i badrummet är en stor kackerlacka. Skickar Jonathan till receptionen och han får en stor burk med bug spray. Jakt igen. Vi sprayar även runt hela vår säng och på sänggaveln. Tror inte att det är så nyttigt att sova här nu men va fan ska vi göra. Jag vill inte ha en till på mig inatt.
Jonathan pratar om att kanske gå till stranden. Själv vågar jag inte lämna närheten till toaletten. Tar två tabletter Dimor som vi haft med oss hemifrån och hoppas på bättring. Plötsligt brakar det till, där kom åskan tätt följd av regnet. Ingen beach alltså. Vi tar en (kall)dusch istället och lägger oss i sängen och läser. Jag har svårt att ligga still, tycker att det kryper överallt, och råkar skrämma upp Jonathan några gånger när jag plötsligt rycker till. Hemma i Sverige är jag aldrig rädd för kryp men kackerlackorna här spelar i en helt annan liga.

Vår nya bästa vän.
Magen började kurra igen vid 15-tiden och vi åt mat på hotellet. Ingen höjdare. Direkt värdelöst. Senare började Jonathans mage också leva rövare så jag pillade i även honom två tabletter Dimor. Några till timmars vilande på rummet. Vid 20-tiden vill Jonathan ha något att äta, själv kan/vill jag inte inta någon mer mat idag. Eftersom vi inte orkar ta oss iväg beställer vi motvilligt en sandwich på hotellets restaurang. Efteråt köper vi med oss en stor burk bug spray från deras lilla butik. Nu känner vi oss redo för natten.
Dagens bästa: Att vi har varandra att hålla i handen när urtidsdjuren anfaller.
/Sara

Nu har vi strategiskt sprayat vårt rum med bug spray och dödat tre kackerlackor i badrummet. Genom att även sova med taklampan tänd hoppas vi nu slippa ovälkommet besök inatt.

Såg de här två skyltarna på vår morgonpromenad runt ön. På Giliöarna finns det ingen Polis så det är fritt fram för svampar och gräs så länge hövdingen för ön tycker att det är okej. Vi gillar ju att plocka svamp hemma i Sverige och det jag har lärt mig är att de med prickar på ska man akta sig för. Tydligen gäller inte samma här... Eller?
