DAG 209-215: ÄNTLIGEN ÄR DET OFFICIELLT!

Plats: Stockholm
Väder: Ganska vintrigt och lite kyligare jämfört med vad vi är vana vid från Bali
 
Sedan vi kom hem har vi inte gjort så mycket. Träffat lite folk, sprungit lite, naprapatbesök, ätit mat vi har saknat, kollat på improvisationsteater, bio och liknande. Vi har tagit det rätt lugnt helt enkelt.
 
En härlig löptur med Erik aka Cindy på Värmdöleden. 
 
Men en stor och viktig sak har jag gjort. Möte med juryn för Havspaddlarnas Blå Band. Jag och Micke åkte hem till paddel-legenden Jim Danielsson för att redovisa våra kartor och sedan svära på vår kajakheder att det vi sagt är sant och att vi har hållit oss till reglerna. Allt gick bra och efter godkännandet och utdelning av statyetter så bjöds det på sedvanlig öl och macka samt fika. Då kände vi också att vi tillhör "gänget". Det var ju till och med så att vi blev lite paddelsugna igen. Runt kusten får vi väl dock se. Kanske nöjer oss med en skärgårdstur. 
 
Här finns vi nu med bland den invigda skaran. 
 
Snart ska jag springa mitt 100-kilometerslopp i Tjörnarp i Skåne. Jag känner mig inte direkt förberedd men det är ju inte första gången heller. Jag kommer försöka gå efter den gamla ultradevisen: "Slow is smooth, smooth is fast."
 
Periodens bästa: Ha jurymöte och bli godkänd. 
 
/Jonathan 
 
 
Jag och legenden Jim Danielsson under överräckning av miniatyrkajaken.
 
Även Micke fick den äran.
 
Thorvald, Sven och Jim granskar våra kartor och vi får redogöra för den exakta sträckan vi paddlat. 
 
Min alldeles egen :-)
 
Jims sex alldeles egna. Han vinner...
 
Mycket legendariskt här. Såhär ser den legendariska kartan i Jims hem ut. Han har paddlat kusten sex gånger i sin helhet från början till slut. Han har även paddlat fem gånger till men i olika etapper. Så totalt elva gånger har han sett hela kusten. Det är ganska mycket i kajak. Men så har han ju skrivit en bok som heter "100 000 kilometer i havskajak" också.